|
SUUTNUUD, ALDARTAI HUMUUS
Auygaa ih oyun sanaa http://mindis.com/ Delhiin augaa ih gun setgegchid (Buddha, Einstein, Nagarjuna..), aldartnuud, shasahin, shinjleh uhaanii internertiin chuhal hayaguudtai.
On tsagiin daraalal http://awakening.to/timeline.html Chuhal uil yavdal on tsagaar.Delhiin tuuhend Mongol
Delhiin Gun uhaanii Internet Nevterhii toli http://www.utm.edu/research/iep/ http://www.philosophypages.com
Biography Setguul 25000 garui aldartai humuusiin namtar, tuuhiig bagtaasan gaihaltai goyo hayagaar bishirdeg hunee haigaad uzeerei. Genghiskhan, Hubilai haanii tuhai bii. Setguul, TV suvgaar ni jinhene amid tuuhiig ni uzej bolno.
Buddha (MEU 566-486) http://mindis.com/GREAT%20MINDS.htm#Buddha Burhan bagshiin namtar, medeelel http://www.buddhanet.net Delhiin internet Buddagiin suljee http://www.amidabuddha.org/nobots/theteaching.html/ Buddagiin surgaalias Shinjleh uhaan ba Buddismiin haritsuulalt http://www.colorado.edu/APS/landscapes/tibet/modern_physics.htm http://home.btclick.com/scimah/
Pyphagoras (MEU 530 on) http://www-gap.dcs.st-and.ac.uk/~history/Mathematicians/Pythagoras.html http://www.utm.edu/research/iep/p/pythagor.htm Gun uhaantnuudiin Internet toli http://www.geocities.com/CapeCanaveral/Launchpad/3740/ Pyphagoriin teorem
Socrates (MEU 469-369) http://socrates.clarke.edu/ Socratiin amidraliin suulchiin muchuud http://www.philosophypages.com/ph/socr.htm Gun uhaantnuudiin namtar, medeelel
Aristotle (MEU 384-322) http://www.utm.edu/research/iep/a/aristotl.htm
Nagarjuna (MEU 150) http://www.akshin.net/philosophy/budphilnagarjuna.htm Sunyata, Hooson chanariin gun uhaan (4 unen) http://www.integralscience.org/sacredscience/SS_sunyata.html http://www.geocities.com/scimah/sunyata.htm
Nertei humuusiin laanii toson barimal http://dimkin.df.ru/mt/hall_1.html Shinljeh uhaanii unshuustai nomuudhttp://www.cas.muohio.edu/~ricepr/book.htm Shinjleh uhaanii unshuushtai nomuudiin jagsaalt http://almaz.com 1901 onoos hoish Nobel shagnal avsan buh humuusiin namtar, medeelel
Einshten (Nobeliin shagnalt, zuunii suut hun) http://www.time.com/time/time100 Myanganii shildeg hun, haritsanguin onoliin etseg albert Eisteinii tuhai ”Time” setguuld http://www.showgate.com/tots/picasso/einslink.html Suut erdemtenii sohirholtoi zurguud, namtar, tuuntei holbootoi buhii l hayagiig endees olj bolno.
Dalai lam (Nobeliin shagnalt, buddagiin shashinii terguun) Dalai, ene bol mongol ug. Hun turelhten ene huniid, ene mongol ugiig sain medeh bolson. Dalai lamiin baga, zaluu nas, 1989 ond Nobeliin enh taivanii shagnal avah yosloliin iltgel, oyun yhaani dasgal nomiin tuhai.
Gegeereld hureh zam nom http://www.lamayeshe.com/otherteachers/hhdl/itp.pdf Buren angli eheer ee bii. Gol hayagand olon unegui nom bii.
http://www.fpmt-osel.org/reading/hhdl.htm Dalai lamiin bichsen nomuudiin jagsaalt. http://www.korubo.com/TIBETDOC/potala2.htm Dalai lamiin urgee , Lhasiin tsagaan ordonii zurag
Romiin Pop lam
Vatikan sum http://www.vatican.va/phome_en.htm
Matematiciin haan Gauss http://scienceworld.wolfram.com/biography/Gauss.html http://www-gap.dcs.st-and.ac.uk/~history/PictDisplay/Gauss.html http://www.origin-life.gr.jp/3002/3002079/3002079.html Germanii (Brunswick) Braunshwaig hotod turj delhiid tsuutai Goettingen ih surguulid surch ajillaj baisan.
Zigmund Freud (Nert setgelzuich) http://www.time.com/time/time100/scientist/profile/freud.html Sigmund Freud ungeregch myanganii shildeg 100 erdemtnii negen http://users.rcn.com/brill/freudarc.html Freudiin setgezuin analiz, Einsteinii haritsangui onoliig XX zuunii tulguur gurvan chuluunii hoyor gedeg. Endees Freudiin namtar, tuuh, buteel, arhivaas uzeh bolomjtoi. http://www.questia.com/PM.qst?action=openPageViewer&docId=11760122 Erdemtenii negen nomiig unegui unshih bolomjtoi. Sagan tsetsenii Erdeniin tovchiig ene erdemten ish tatsan medee baidag.
Erwin Schroedinger (Nobeliin shagnalt tsumiin physizch) http://almaz.com/nobel/physics/1933a.html Schgoedingeriin muuriin paradax, delhin shinjleh uhaand neelt bolson huurmag toon (complex too) tegshitgeleeree aldartai, Austriin tsumiin fhysikch Schroedinger Nobeliin shagnaliig 1933 ond tsel zaluuhan 31 nastai Paul Diractai hamt avchee.
Schroedingeriin tegshitgel http://scienceworld.wolfram.com/physics/SchroedingerEquation.html Schroedingeriin tegshitgeliig oilgoh ni atomiin nuutsad nevterehtei adil buyu.
What is Life, Amidral gej ju ve http://home.att.net/~p.caimi/Life.doc http://www.dias.ie/dias/60th Ih erdemtenii 1943 ond bichsen “Amidral gej ju ve” nomiin sanaan deer tulguurlan 10 jiliin daraa Krik, Watson hoyor (Nobeliin shagnalt) hunii geniin (DNA) nuuts, molekul butetsiig iig tailsan ni Molekul biologi, biotechnologiin shinjleh uhaanii suuri bolson.
Watson, Eric Amidarliin nuuts http://www.time.com/time/covers/1101030217 Ene bol amidraliin nuuts. Hun turelhtenii tuuhen deh hamgiin gaihamshigt neeltiig hiisen Watsonii Amidraliin nuuts (Secret of life) nom, tednii aldart neeltiin talaar jiriin hun ch zaaval unshmaar sonirholtoi.
Charles Darwin http://www.darwins-theory-of-evolution.com/ Hun sarmagchinaas uussen uu?
The Origin of Species (Zuiliin uusel) http://www.literature.org/authors/darwin-charles/ Angliar unegui unshih, Mongol heleer Zuiliin uusel gej orchuulga bii.
Marie Curie (Poland) http://www.aip.org/history/curie/ Delhiin hamgiin aldartai emegtei, Nobeliin hoyor shagnal hurtsen durevhen hunii negen.
Bertrand Russell (mathematikch, gun uhaantan, zohiolch) http://plato.stanford.edu/entries/russell XX zuunii augaa ih setgegchidiin negend tootsogdoh Angliin erdemten Russell matematict ugdeggui Nobeliin shagnaliig gun uhaanii nomoo bichseer utga zohioliin salbart hurtsen. http://www-gap.dcs.st-and.ac.uk/history/Mathematicians/Russell.htm Tereer barag 100 naslahdaa mathematic logic, bolovsrol, shashin, gun uhaanii olon zohiol buteel tuurvisnaas Russelliin paradax bolon Urniin gun uhaanii tuuh, Matematica principa, Yagaad Christian shashintan bish ve nomuud ni aldartai aj. http://www.crimsonbird.com/philosophy/russell.htm http://www.berith.org/essays/br Yagaad bi Christian shashintan bish ve nomooroo neleen shuugian tarijee. http://www.berith.org/pdf/Why_Bertrand_Russell_Was_Not_A_Christian.pdf
Milton Friedman (Nobeliin shagnalt ediin zasagch) http://www.friedmanfoundation.org 1976 ond Nobeliin shagnal hurtsen Milton Friedman, ehneriin baiguulsan bolovsorol, surguuliig demjih baiguullaga. Endees tednii namtar, buteeliin jagsaalt, baiguullagiin tuhai medeelel avna.
http://www.freetochoose.com Mongol heleer Baabar Batbayariin orchuulsan Huvi zayagaa songoh ni (Free to choose) bestseller nomiin audio, video bichlegiig unegui uzeh bolomjtoi. End bas Friedmanii namtar, buteeltei holbootoi mash olon survaljuud bii.
Feynman Richard (Nobeliin shagnalt physikch) http://www.encyclopedia.com/html/F/Feynman.asp XX zuunii suut physikchidin negen, Feynman Tuvatai holbootoi tuuhees. Feynmanii bichsen “Feynman lectures” 3 boti nom ni ihed aldartai
Stephen Hawkin (Angliin erdemten)http://www.hawking.org.ukhttp://kosmoi.com/Science/History/Hawking Angliin erdemten, XXI zuunii amid Einstein hemeegdeh tahir dutuu, suumgai hun orchlongiin nuutsaas tailj bichsen gedeg gaihamshig. http://www.generationterrorists.com/quotes/abhotswh.html Tuunii aldart "Brief history of time" nomiig unshij bolno.
Hubble Edwin (XX zuunii garamgai erdemten) http://www.time.com/time/time100/scientist/profile/hubble.html Hubble ogtorguigaa neen aldarshsan.
Hubble Space Telescope Digital Classics , A Photo Gallery of the Universe http://oposite.stsci.edu/pubinfo/BestOfHST95.html Ogtorgui, odod garigiin digital zurguud
Lomonosov Michael (1711-1769) http://www.msu.ru/english/ MGU http://www.friends-partners.ru/literature/18century/lomonosov.html
Kolomogorov Andrei (Orosiin nert erdemten) Ih erdemtenii tuuh, gaihaltai zurguudiig uzej bolno
Pontryagin Lev (Orosiin nert erdemten) http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/~history/Mathematicians/Pontryagin.html Oros eh hunii setgeliin hair yamar huchtei, haraagui bolson huudee too medehgui eej ni mergejliin nomuudiig unshij ugen, hojim haraagui huu ni anh sansart hun nisgeh tootsoo, Maximum zarmchaa neesen tuhai.
DELHIIN DOMOGT BAYACHUUL
http://home.netcom.com/~speaker6/lists/richest_people.htm bayachuuliin jagsaalt
Rockefeller, Carnegie, Morgan http://www.time.com/time/time100/builder/other/barons.html http://www.pbs.org/wnet/historyofus/tools/browser9b.html Hoorondoo salshgui holbootoi Americiin tulguur gurvan tom terbumtan XX zuunii shildeguudiin toond orjee.
Rockefeller (Americiin anhnii terbumten) http://www.rockefeller.edu/archive.ctr/jdrsrbio.html Tuunii tuuh, namtar, amjiltaas http://www-news.uchicago.edu/resources/nobel/literature.html 74 Nobeliin shagnaltan turuulsen Chicagogiin ih surguuliig baiguulahdaa minii hamgiin tom hurenge oruulalt ene gejee. Russell, Heisenberg, Milton Friedman nar ene surguulias tursen. http://www.micheloud.com/FXM/SO/rock.htm Rockefeller bolon tuunii avarga standart oil companii tuhai nomiig unegui bii.
Andrew Carnegie (Americin terbumtan) http://www.pbs.org/wgbh/amex/carnegie http://andrewcarnegie.tripod.com Scotland garaltai ene terbumtanii negen bahadmaar gavya ni delhii dayar 3000 orchim unegui niitiin nomiin sangiin systemiig bii bolgoson yavdal. Americt oyutan bolbol Americiin ih deed surguuliin duriin nomiin sangaas suljgeeg hussen nomoo unegui avch bolno.
Olon uls, baiguullaga, huvi hun, huuhdiig demjih tuslamjiin uil ajlillagaa davhar yavuuldag sanhuugin tom negdel. Olon ulsiin hugjliin program, huuhdiig demhih sang sonirhohod zugeer. Mash ih heregtei medeelel bii.
http://www.usdreams.com/Carnegie14.html Tuunii bichsen “Busdiig bayajulahguigeer bayan bolohgui” nomiin tuhai. Endeesbusad olon aldartai humuusiin nomiig olj bolno.
Morgan (Americiin terbumtan, banker) http://www.pbs.org/wgbh/amex/1900/peopleevents/pande10.html US Steel, General electric companiig baiguulj, americiin tumer zam, bank sanhuug negtgej baijee. Udam damjsan Morganii ger buliinhen americt ihed aldartai.
Morganii nereer nerlesen terguuleh hurenge oruulagch bank, negtgel.
Morganii nomiin san Sergen mandaliin uyes avaad, Americiin tuuhin hovor nandin tsugluulgatai nomin san.
Bill Gates (Microsoftiin ezen, Delhiin terguun bayan) http://www.microsoft.com/billgates/default.asp http://www.forbes.com/2001/09/27/400.html Forbes setguul, delhiin bayachuul http://www.roadahead.com/ Tuunii nomiig unegui unshih
Akiro Morita (Sony) http://www.time.com/time/time100/builder/profile/morita.html www.sony.com Sonyg undeslegch Akio Morita (Japan) delhiin shildeg huneer “Time” setguul todruulsan
Suut zohiolchdoos
William Shakespeare (1564 - 1616) http://www.stratford-upon-avon.co.uk
Hamlet, Othello http://the-tech.mit.edu/Shakespeare/ buh zohioliin tsugluulga, Antony and Cleopatra, Hamlet, Julius Caesar, King Lear, Othello, Romeo and Juliet zeregiig angliar unegui unshihad bolomjtoi.
Goethe (Germanii ih bichgiin hun, 1749-1832) http://www.imagi-nation.com/moonstruck/clsc20.html Aldart Faustiig tuurvisan suut Goeteg turuulsen Germanii ard tumen baharhaltai
Faust http://www.levity.com/alchemy/faustidx.html
Goete Institutehttp://www.goethe.de/enindex.htm Goethe-Institut delhiin 77 orond 141 soyoliin tuvtei.
HUGMJIIN SUUTNUUDLudwig Van Beethoven (Germanii suut hugjmiin zohiolch 1770-1827)http://www.geocities.com/beethoven409/beethoven.html Sarnii sonat (Moonlight, Piano Sonat 14), Pathetique (piano Sonat 8), Fur Elise, geed suut Bethhovenii hugmees unegui sonsoj bolno. http://www.raptusassociation.org/ Beethovenii namtar, tuuh, uran buteelees, Mozart, Bachiin tuhai
Wolfgang Amadeus Mozart (Avstriin suut hugjmiin zohiolch, 1756-1791)
Johann Sebastian Bach (1685-1750))http://www.johann-sebastian-bach.org/index.html Tuunii aldartai Toccatag sonsoh http://www.classical.net/music/comp.lst/bachjs.html
Peter Tchaikovsky (Orosiin suut hugjmiin zohiolch, 1840 - 1893) http://www.classical.net/music/comp.lst/tchaikovsky.html Swan lake (hunt nuur), Sleeping Beauty, Romeo Juliet hugjmiig sonsoh
Moskvagiin Ih Teatr http://www.bolshoi.ru/announces_eng.shtml
Chaikovskiin neremjit Moskvagiin hugmiin deed surguuli
Shelkunchik bujgen jujig
Chaikovskiin neremjit olun ulsiin konkurs http://www.tchaikovsky-competition.ru/
Urlagiin ih aldartnuudhttp://www.artcyclopedia.com/mostpopular.htmlhttp://www.abcgallery.com/ Uran zurag, barimal, buteelees
Leonardo Da Vinchi http://www.mos.org/leonardo/ namtar http://cgfa.sunsite.dk/vinci/ gaihamshigt zurguudaas http://www.artcyclopedia.com/artists/leonardo_da_vinci.html
Mono Lisa (Joconde) http://www.artinvest2000.com/leonardo_gioconda.htm http://www.calstatela.edu/faculty/abloom/vu/mo-lisa.htm
Madonna http://cgfa.sunsite.dk/vinci/p-vinci22.htm http://cgfa.sunsite.dk/vinci/p-vinci21.htm http://www.artinvest2000.com/leonardo_litta.htm Madonna Little
Leonardo Da Vinchi muzei http://www.museoscienza.org/english/leonardo/ http://www.leonet.it/comuni/vinci/
Michelangelo (1475-1564) http://www.michelangelo.com/buonarroti.html http://graphics.stanford.edu/projects/mich/
David http://www.abcgallery.com/M/michelangelo/michelangelo.html Uran zurag
Rembrandt musei http://www.rembrandthuis.nl/index2.php Gollandiin aldart zuraach Rembarandt http://www.abcgallery.com/R/rembrandt/rembrandt.html http://www.artinvest2000.com/rembrandt_saskia.htm Ehner Saskia http://www.artcyclopedia.com/artists/rembrandt_van_rijn.html
Danae http://www.hermitagemuseum.org/html_En/04/hm4_3_2a.html Ene aldartai zurgand huchil tsatsanii daraa herhen sergeen zursan tuhai tuuhiig
Raffaello Sanzio (1483-1520) http://www.abcgallery.com/R/raphael/raphael.html zurguud http://www.abcgallery.com/R/raphael/raphael20.html Madonna http://www.artcyclopedia.com/artists/raphael.html uran buteelees
Picasso http://www.abcgallery.com/P/picasso/picasso.html http://www.artcyclopedia.com/artists/picasso_pablo.html http://www.abcgallery.com/P/picasso/picasso1.html http://dimkin.df.ru/mt/hall_27.html
Zanabazar (1635-1723) http://www.asianart.com/mongolia/zanabazr.html http://www.doncroner.com/Mongolia/Zanabazar/Zanabazar.html http://www.amarbayasgalant.org http://baatar.freeyellow.com/monarts.html
Yuri Gagarin, http://www.abamedia.com/rao/gallery/gagarin/ http://www.spaceref.com/calendar/calendar.html?pid=2071
Diana (1961-1997) http://www.royal.gov.uk/output/Page1.asp Ezen haanii ger bul http://www.time.com/time/time100/heroes/profile/diana01.html XX Zuunii shildeg hun http://us.geocities.com/ladydianapic/index.html gerel zugruud http://www.homepagez.com/4everdi/dilinks.html internet hayaguud http://www.greatdreams.com/princess.htm
|
|
|
Copyright © 2004 Mongol Internet Inc. All rights reserved. mongolinternet@yahoo.com