Choybalsan was a close follower of the
Soviet leader
Joseph Stalin and emulated his policies in many
ways. Choybalsan rose to power with Soviet backing,
given as the result of Stalin's displeasure with
Mongolian communist leader
Peljidiyn Genden. Genden had, among other things,
scaled back the implementation of a
command economy, refused permission for Soviet
troops to be based in Mongolia, and refused an order
from Stalin to "liquidate"
Buddhist monks. When Stalin increased the pressure
on Mongolia, Genden accused Stalin of
imperialism. In
1936, Genden was removed from power, and he was
shortly thereafter arrested and killed. Choybalsan, who
was willing to follow Stalin's orders without question,
gained power.
Marshal Choibalsangiin
baga nas
Ts.Damdinsuren 1942 on.
Marshal
Choibalsangiin baga nas
Mongoliin uudam tal nutag ni maliin
saihan bilcheer tul mongoliin malyn olonh ni tend
orshino. Dornod Mongolyn tal nutagt Onon, Herlen, Ulz
gedeg murnuud ursaj hyazgaargui saihan tal nutgiig usaar
tejeej elbeg tegsh bolgono. Baatar er Suhbaatar,
Choibalsan hoyor ene uujim saihan talaas garchee.
1895 ond Herlengiin tsagaan talbai
gedeg gazar bui uchuuhen bor gert emegtei Horloogoos
turjee. Ene bol odoogiin Dornod aimgiin Ochir-Bayanmunh
sumiin 5-r bagiin bugeed ter tsagiin Setsen an aimgiin
beis Sansraidorjiin hoshuunii zuun suvarganii otgiin
ogodog gedeg Lhamjaviin ger baijee.
Lhamjaviin etseg gurvan huutei,
hoyor huuhentei. Ahmad huu ni Lhamjav, hoyordugaar huu I
Mend, guravdugar ni emegtei Horloo, durevdugeer ni
eregtei Jimee, tavdugaar ni emegtei naran iim tavan
huuhed baijee. Undsen gertee uurd orshij baisan emegtei
Horloo hunii ehner bolsongui, gertee baisaar hoyor huu,
hoyor ohin turuuljee, Durevdugeer ni Choibalsan bolno.
Choibalsan ah ba egchiin hamt tsum butach tursen huuhed
ajee. Butach gegch nu ehiig bogtlon avsan buyu ulersen
etseggui huuhdiin ner bolno. Choibalsan mun ter nutgiin
Buhan huu gegchiin ehiin gar deer boijij usev, Buhan huu
hojim ih huchtei hun bolj Buhan zaan gej nerlegdeh bolov.
Buhan huugiin eh nyalh Choibalsang gurvan ns hurmegts
Horlood erguulen ugch, Horloo emegtei duu Narandaa
urchuulen ugchee.
Choibalsangiiin eh Horloo under
gualig biyetei, ulaavtar tsaraitai, nud shud saihantai,
neleed tseverhen huuhen baijee.
Arvaad nas hurehed Choibalsangiin
dursgui zan ulam nemegdej huuhed baitugai gertee irsen
zochniig hurtel shogloh bolov. Bagaas morind chadamgai,
ajild gavshgai bugeed 4-5 nasnaas honi hurgaa hariulj,
6-7 nasandaa mori naadamd unah boljee. Nutgiin humuus
Choibalsand chono gej hochtoi baiv. Sum hiided suuhdaa
shashinii nomiig sudalj lam bolohiig hussengui.
Choibalsan 17 nas hurch 1912 on bolov. 10 shaham
nasandaa eh Horloog dahan Ih hureend ireed butssan udaa
bii. Balchir nasandaa Ih hureeg uzsen ni sonirholtoi
saihan sanagdaj yaduu emegtei Handyn huu Genden-Yarinpil
uuriiin naiz bandiin hamt Ih hureeg zorin orgoj ochihoor
shiidjee. Eejdee helelgui yavj, orgoh zamdaa Herlen
goliin burgasand honov. Ih huree chuham haana buig
medehgui, heden uder shune yavgan alhsaar zorison gazraa
temuulseer yavav. Hed honog yavj Saruul gungiin nutag,
Herlen bars hotiin tuuri deer irjee. Tendees otoggui
Batmunkh gegchtei taarch ayanchidtai niileb. Tednii
yarih ni Odoo mania Mongol uls negent manj hyatadaas
salj tusgai uls bolson. Bodg Jamzandamba-g ulsyn haan
urgemjilsen, bid uls turiig hamgaalah tseregt
daichilagdaj yavna gejee. Ulsyn tolgoi deer 8-r bogd
tuvd lamiig zalj olnoo urgegdsen gedeg ih tsoliig avchee.
Ih huree oirtohod tendees buruuln
salaj Choibalsangiin huliin usgii ba huruunuud heden
heseg gazar shalbarch gishgeh argagui bolson tul tendee
unjiv. Ene gazar tanih hungui, buuh ailgui demii l
yavtal nutgiin bandi Tarvi gegchtei zeeliin gazar
taarchee. Tuuniig dagaldan 1 honood huugdej daraa shune
shavar hermiin yoroold ochood gants shuudaigaa humhin
derlej, devsgergui zeregtsen untav. Choibalsan nuhriin
butsan hariya gesend er hun doloo ordoj naim sehne geed
ajiggui untana.
Nutgaas garch 30 garui honog boljee.
Hermiin yoroold hed honood bosohod hermiin dotor baih
har gerees negen yaduulag lam hoyor huug duudan gertee
oruulav. Ter shaamii Puntsag lam Choibalsan ter hoyoriig
dagalduulan mah nyzah deer avchirch mah hurgegch bolgov.
2 sar shaham mah uurch negen uder tereer otoggui
Batmunkhtei taarch tereer tuunig daguulan odov. Hulsenii
mungeer manaa manah bolloo.
Iinhuu byardaan bu uurch Bogdiin
shar ordnig manahaar anh udaa garav. 1912 ond tendees
bolij negen chavgantsiin togoo barih ajiliig hiiv. 1913
onii havar 18 nasandaa Amarbayasgalant gej Mongol dayar
aldarshsan sonin oron baidgiig uzeheer yavav. Butsag
zamdaa gurvuul hoorondoo zodoldon salj zamdaa negen
zamiin har gert orvol tuuntei adil nasny huugee aldaad
arav honoson hijeel nasny er em hoyor urevden asrav.
Tuunees hoish tednii hun bolj mal hariulj geriin ajliig
hiih boljee. Yalguusan hutagtiin shanzavaas tuunig eren
nehej aimgiin jasaanaas Choibalsang gadaad yamand
hurguuljee. Eh Horloo uulzahaar Ih hureend irsen bolovch
olsongui harijee. Ehiin surgiig tereer gargav. 1913 ony
namar 18 nas hurch Mongol zasgiin gazraas erhlen oros
Mongol hel bichig zaah surguuli buig sonson ochloo.
Iinhuu Mongol ulsyn gants surguuli konsuliin denj deh
surguulid Choibalsan orjee.
Oros hel bichigt charmain suraltsaj
1914 ony havar bolloo. Urid jil neled huuhdiig Orosiin
Erhuu hotod yavuulan surguuli hiilgeseniig medeed
Danchinov bagshtaigaa uulval Erhuud yavuulahaar boljee.
Hoyor jilini umne sar shaham yavgaar irsen Choibalsan
odoo ulaanii hurdan morior hedhen honogt Herlenii murnii
huveend bui eejdee uulzahaar yavsan ch zurjee. Erhuugiin
negen dund surguulid mongolyn arvaad huuhed suraltsana.
1916 ony havar (21 nas) bolj surguuli zavsarlah tsag
irlee. Niislel hureenee butsan irj nutgiin zug eejteigee
uulzahaar hoyordah udaagaa dovtolgov. Eh Horloo ni
irehees arvaad honogiin umne biye barjee. Gashuudan
uilsan Choibalsan ehiin or der deer hed honog untaad
udalgui Niislel hureendee butsan irjee.
1914 ony uyed Oros, Hyatad, Mongol
gurvan etgeediin gereegeer baiguulsan avtonomit zasagt
Mongol busad negdeheer hussen mongolchuud, Bavuujav,
tedniig huleen avaagui 1917 ond ted daragdjee.
1917 ony eheer Orost huvisgal bolj
1918 ond Erhuugiin Mongol suragchidiig tatahaar boljee.
23 nasandaa iihnuu Hiislel hureend butsan irjee.
Setgeliin ugiig yarih shine zasg baiguulah nuhdiig haij
ehejee.
tovchilson batmunkh.Ts
daanjuur@yahoo.com
2005.06